Det storslagna Vladimirpalatset

Det finns ett palats i Sankt Petersburg som har sett i stort sett likadant ut sedan tsardynastins dagar. Det ligger längs Neva, granne med Vinterpalatset och Eremitaget. Idag hyser det den ryska vetenskapsakademien, men före revolutionen var det storfurst Vladimir Alexandrovitjs hem.

Vladimirpalatset är dock inte den första byggnaden att ligga på platsen. På 1700-talet hade Ivan Musin-Pushkin som var Rysslands förste senator bott där och sedan hade adressen kommit att innehas av en handfull kejserliga favoriter; bland annat greve Aleksey Orlov som tillhörde Katarina den storas innersta krets. Efter Katarinas död 1796 lämnade greven den kejserliga huvudstaden för Sankt Petersburg. Vem som bodde på platsen under de följande tio åren är okänt, men 1807 påbörjades uppförandet av den franska ambassaden som kom att kallas för ”det vackraste huset i Sankt Petersburg”. I den vackra ambassadbyggnaden anordnades mängder av pampiga baler och mottagningar, men Sankt Petersburgs invånare deltog inte gärna i festligheterna. Ryssland och Frankrike hade förvisso slutit fred 1807, men redan 1812 bröt kriget ut igen då Napoleon korsade den ryska gränsen med en armé på över en halv miljon män. Napoleons ryska fälttåg blev inledningsvis en succé och redan i september kunde han inta Moskva. Att övervintra i det sönderbrända Moskva var dock inget alternativ och redan i oktober inleddes reträtten. Efter att ha stött ihop med både den ryska vintern och den ryska armén kom Napoleon tillbaka till Paris som en förlorare och bara spillror av hans armé fanns kvar. Det ryska fälttåget blev början till slutet för Napoleons imperium.

Napoleonkrigen innebar att den ryska aristokratins vurm för Frankrike avtog markant. Den hade inletts under Peter den store och varit fortsatt stark under 1700-talet. Nu, i början av 1800-talet, betraktades det franska dock som opatriotiskt. Därför var det inte så konstigt att den franska ambassadens tillställningar inte hörde till de mest välbesökta. Att besöka en bal på franska ambassaden var helt enkelt en opatriotisk handling. Kavallerivakterna var särskilt angelägna om att visa hur illa de tyckte om ambassaden. Utanför byggnaden anordnade de en tävling som gick ut på att man från hästryggen skulle kasta in saker genom ambassadens fönster. Träffade man Napoleonbysten på bottenvåning utdelades extra höga poäng. Ambassaden fanns kvar på platsen till 1839.

I mitten av 1800-talet var Alexander II tsar av Ryssland. Han hade en rejäl barnaskara som inkluderade sex söner som när de blev vuxna alla skulle behöva sin egna representativa hem. När den tredje sonen, storfurst Vladimir Alexandrovitj, var tjugo år beslutade fadern att bygga ett palats åt honom på platsen där franska ambassaden tidigare legat. Det första spadtaget togs 1867 och sex år senare stod palatset klart. Året därpå gifte sig Vladimir Alexandrovitj med den tyska prinsessan Marie av Mecklenburg-Schwerin som vid förlovningen tagit namnet Maria Pavlovna.

Det unga paret flyttade in i det nybyggda palatset som ståtade en storslagen fasad i florentinsk renässansstil. Det var tre våningar högt och omfattade totalt 365 rum. Ungefär en tredjedel av dessa användes av tjänstefolket. Skapandet av interiörerna pågick fram till 1890-talet och rummen inreddes i olika historiserande stilar, något som var mycket vanligt under denna period. Bland arkitekterna kan nämnas Maximilian Messmacher som var frekvent anlitad av den kejserliga familjen och som också ansvarade för restaureringen av Sankt Petersburgs största kyrka Isakskatedralen. Palatset var givetvis utrustat med den allra senaste tekniken; centralvärme, elektricitet, telefon (telefonen installerades 1884) och hiss.

Vladimirpalatset blev ett centrum för den ryska societeten. Maria Pavlovna älskade att hålla hov och tävlade med kejsarinnan Maria Fjodorovna och furstinnan Zinaida Yusupova om titeln som Sankt Petersburgs främsta värdinna. Hennes fäbless för baler och bjudningar, dyrbara klänningar och glittrande juveler gav henne epitetet ”den största av storfurstinnor”. En av de mest omtalade tillställningarna ägde rum den 25 januari 1883. Det var en maskeradbal där alla klädde sig i gamla moskovitiska dräkter.

”Det var som om Ryssland före Peter den store åter vaknat till liv”, skrev en korrespondent för tidningen World Illustration Magazine.

29745050_1766133033445965_7938309190328093151_o

Storfurstinnan Maria Pavlovna fotograferad i vinterträdgården i Vladimirpalatset. Hon bär en rysk hovdräkt kantad med sobelpäls och på huvudet har hon det kokoshnikformade Vladimirdiademet. Diademet, som tillverkades av Bohlin till storfurstinnans bröllop 1874, består av diamanter och pärlor och ägs idag av drottning Elizabeth II av England. Pärlorna är avtagbara och kan bytas ut mot andra stenar, diademet kan också bäras utan hängen.

Under revolutionsåret 1917 och de efterföljande oroliga åren plundrades många av de kejserliga palatsen. Vladimirpalatset klarade sig dock från detta sorgliga öde då det i början av 1920-talet blev säte för ”Kommissionen för att förbättra det vardagliga livet”. Palatset fick snabbt namnet Vetenskapshuset och idag håller den ryska vetenskapsakademien till i byggnaden. Tack vare det faktum att palatset tilldelades en funktion så kort efter revolutionen och inte heller skadades under andra världskriget har interiörerna överlevt till våra dagar. Vladimirpalatset ger oss med andra ord en möjlighet att kliva in i det förgångna och uppleva det ryska kejsardömen som det en gång var.

Vladimirpalatset tar emot besökare, men öppettiderna varierar. Kontakta därför palatset före ditt besök för att försäkra dig om att de har öppet.

Erika Lindblomerika1

Annonser

Kommentera