Få saker är så starkt förknippade med påsken som påskägg. Förr bestod påskäggen i huvudsak av dekorerade hönsägg som man gav bort, medan det vanligaste påskägget idag är en silkespappersbeklädd kartong fylld med godis. De mest exklusiva påskäggen hittar man tveklöst i de juvelprydda ägg som Fabergé tillverkade åt Rysslands två sista tsarer; Alexander III och Nikolai II. I den här artikeln berättar vi om ett av dessa ägg; det diamantprydda Vinterägget från 1913. Innan vi går närmare in på Vinterägget och dess skapare Alma Pihl ska vi dock vrida tillbaka klockan och redogöra för hur traditionen med Fabergéäggen föddes.
Det var Ryssland näst siste tsar, Alexander III, som inledde traditionen när han gav sig hustru Maria Feodorovna ett juvelprytt ägg i samband med deras tjugonde bröllopsdag i november 1886. Att valet föll på just ett ägg var ingen slump. Tsaren visste nämligen att hans hustru sedan barndomen beundrat ett liknande ägg som funnits hemma hos hennes faster, prinsessan Vilhelmine av Danmark. Alexander III gav Fabergé fria händer. Han hade dock ett krav – ägget skulle innehålla en överraskning. När ägget var färdigt och tsaren gav det till sin hustru blev hon så förtjust att han året därpå gav henne ytterligare ett, denna gång i samband med den ortodoxa påsken. Så fortsatte han att göra fram till sin död i november 1894. Traditionen övertogs då av hans son, Nikolai II, som varje år fram till revolutionen inte bara gav ett ägg till sin mor, utan även till sin hustru Alexandra Feodorovna. Det uppskattas att det mellan åren 1886 till 1917 tillverkades femtiotvå ägg varav fyrtiotvå finns kvar idag.
Alma Pihl föddes i Moskva 1888, rakt in i juvelerarbranschen. Hennes mor var nämligen dotter till ingen mindre än August Holmström, en av Fabergés främsta juvelerare och hennes far var ansvarig för Fabergés verkstad i Moskva. Fadern, Knut Oscar Pihl, dog ung och familjen lämnade Moskva för Sankt Petersburg. Där utbildade sig Alma vid Annaenschule som var en av Sankt Petersburgs bästa skolor. Hon var en duktig student och utmärkte sig särskilt i teckning. Tjugo år gammal anställdes hon som lärling vid Fabergés ateljé av sin morbror, Albert, som övertagit positionen som främste juvelerare. Där hon fick till uppgift att teckna så detaljerade bilder som möjligt över de föremål som tillverkades i verkstaden. Föremålen avbildades i verklig storlek och teckningarna innehöll uppgifter om vilka material som använts och hur mycket föremålet kostat att framställa. Hon skissade också på egna idéer och när hennes morbror fick syn på dessa tog hennes liv en ny vändning; skisserna var så bra att hon erbjöds en position som smyckesdesigner.
Två år senare klev en stressad Emanuel Nobel, chef Naftaproduktionsaktiebolaget Bröderna Nobel, in i Fabergés ateljé. Han ville beställa fyrtio små broscher och få dem levererade så snart som möjligt. Broscherna skulle vara helt nya, men de fick inte kosta för mycket. Om stenarna plockades bort skulle broschen inte ha något större värde. Det var nämligen viktigt att de vänner och affärsbekanta som skulle få broscherna inte uppfattade dem som mutor. Vid sitt arbetsbord vid fönstret började Alma genast att arbeta. Det var januari och från fönstret drog det kallt. Rutorna var helt täckta med frost och när solen sken på dessa skapades en häftig effekt; frosten såg ut som frusna blommor. Där hittade Alma sin inspiration. Snabbt ritade hon sex olika typer av snökristaller. Ritningarna skickades ner till fabriken där broscherna snabbt sattes ihop. Nobel blev så förtjust att han genast beställde fler föremål på samma tema; halsband, armband, hängen och prydnadsägg.
Året därpå fick Alma förfrågan om att designa det ägg som Nikolai II skulle ge sig mor till påsken 1913. Hon fortsatte på frosttemat, som väckt stor uppmärksamhet och gillande, men hon ville även att påskägget skulle symbolisera Jesu uppståndelse och våren som vaknar till liv. Hon skapade därför ett ägg där sibirisk kvarts fick föreställa smältande is och dekorerade det med tusentals små diamanter som gnistrade likt vattendroppar i vårsol. Som överraskning utformade hon en liten blomsterkorg i platina där blommor i vit kvarts och guld bar bud om våren. Bladen skapades av grön nefrit. Ägget kröntes av en slipad månsten med inskriptionen 1913. Totalt dekorerades ägget med 3038 diamanter och var det dyraste Fabergéägget som någonsin producerats.
Det finns inga uppgifter om vad änkekejsarinnan tyckte om ägget, men det faktum att Alma året därpå ombads designa ett påskägg till kejsarinnan Alexandra Feodorovna föreslår att Vinteräggets mottagande blev positivt. Förutom påskägg ritade hon även smycken åt tsarfamiljen. På fotografiet till höger bär Nikolai II:s äldsta döttrar, storfurstinnorna Olga och Tatiana, halsband designade av Alma.
Bara några år senare fick hennes framgångsrika karriär ett bryskt slut. I februari 1917 utbröt ryska revolutionen och Fabergé tvingades att stänga. Det kontor på vilket Almas make Nikolai arbetade stängde även det, men han hade fortsatt kvar sin anställning vid det finska pappersbruk på vilkens kontor i Sankt Petersburg han arbetat. Efter fyra år i inbördeskrigets Ryssland korsade Alma och Nikolai gränsen till Finland och reste till pappersbruket i Kuusankoski i Kymmenedalen. Där började Nikolai arbeta på huvudkontoret medan Alma fick jobb som teckningslärare på pappersbrukets svenskspråkiga skola. Där kom hon att stanna i tjugofyra år, omtyckt och beundrad av sina elever. Få kände dock till hennes förflutna. Att hon varit en av kejserliga Rysslands främsta designers och ritat smycken åt självaste tsarfamiljen var det bara familjen och de närmaste vännerna som kände till. Alma Pihl dog 1976, 87 år gammal.
Liksom Alma lämnade även Vinterägget Ryssland efter revolutionen. Ägget hamnade i Brian Ledbrookes samling. Först 1994 såldes det på auktion för första gången och klubbades för hissnade 5,6 miljoner dollar. Åtta år senare auktionerades det ut på Christie’s i New York och köptes av Qatars emir, schejk Hamad bin Khalifa Al Thani, för 9,8 miljoner dollar. Vinterägget må än idag vara kvar i Qatar, men flera andra Fabergéägg har köpts tillbaka till Ryssland. För den som vill se ett Fabergéägg med egna ögon rekommenderas ett besök på Fabergémuseet i Shuvalovpalatset i Sankt Petersburg där det förutom nio ägg även finns en stor samling andra Fabergéföremål.
Med den här artikeln vill vi önska alla våra läsare en glad påsk!
Erika Lindblom
En reaktion på ”Alma Pihl och Vinterägget”