Det magnifika Vinterpalatset


Man kan likna Sankt Petersburg vid ett väldigt bibliotek där varje byggnad är en äventyrsroman med sin egen spännande historia. Den mest välkända av dessa romaner, eller byggnader om vi ska vara bokstavliga, är nog det magnifika Vinterpalatset vid Neva som under 185 år var tsarernas officiella residens.

Dagens palats, med sin karaktäristiska gröna färg, är faktiskt det fjärde palatset i Sankt Petersburg att bära detta namn. Det första stod färdigt redan 1712, det vill säga endast nio år efter att Peter den store anlagt sin nya huvudstad i det sumpiga och osunda låglandet vid Nevas mynning. Tsar Peter ville göra Ryssland till en betydande makt i det upplysta Europa, och som ett steg i detta ville han uppföra en huvudstad mer storslagen än Wien och Paris. Med några av de bästa arkitekterna från kontinenten påbörjade han arbetet med att skapa vad som senare skulle komma att bli en av världens praktfullaste städer. Det första palatset, som ritades av den italienske arkitekten Domenico Trezzini, var en ganska liten stenbyggnad på två våningar som vilade på en hög grund. Mellan våningarna och grunden löpte en mezzanine. Huvudbyggnaden, vars mitt utmärktes genom en präktig risalit, flankerades av två lägre flyglar. Det var i den här byggnaden som Peter den store och Martha Skavronskaya, som senare blev kejsarinnan Katarina I, firade bröllop i februari 1712. Av denna anledning kallades palatset också för Peter den stores bröllopskammare.

1st_winter_palace

Det första Vinterpalatset

Fyra år senare var det dags igen. På den plats där Eremitageteatern nu står uppfördes mellan åren 1716-1722 det andra Vinterpalatset. Liksom sin föregångare var även detta palats relativt litet. Stilmässigt var det influerat av nederländsk barock med högt mansardtak (brutet tak), rusticerad bottenvåning och en rikligt skulpterad fronton som vilade på två kolonner. År 1723 kunde Peter den store flytta in med sin familj och i december samma år firade man förlovningen mellan Peter den stores äldsta dotter Anna Petrovna och Karl Fredrik av Holstein-Gottorp. Vid  denna tid började kejsarens hälsa, som aldrig varit särskilt god, att svikta rejält. Han plågades av njursjukdom och urinförgiftning och i januari 1725 avled han i sitt nya palats. Han var 52 år gammal och hade varit tsar i 42 av dessa. Året före sin död hade han utsett sin hustru Katarina till medregent och nu, vid makens död, var hon den första kvinnan att ensam regera det ryska riket. Under hennes regeringstid byggdes Peter den stores Vinterpalats om och ut, ett arbete som intensifierades under den nästföljande Peter II:s tid då palatset blev en del av ett större palats med samma namn.

Under de första åren efter Peter den stores död förlorade Sankt Petersburg mycket av sin status. 1728 flyttade hovet tillbaka till Moskva och många av Sankt Petersburgs uppburna familjer följde efter. Arbetet med den nya huvudstaden avstannade. I samband med kejsarinnan Anna Ivanovnas trontillträde 1730 lämnade dock hovet Moskva för Sankt Petersburg igen och här kom det att stanna fram till revolutionen 1917.

Kejsarinnan Anna var inte alls intresserad av det palats som hennes föregångare uppfört. Hon bosatte sig istället i Apraksinpalatset, ett imponerande barockpalats ritat av Jean-Baptiste Le Blond som enligt utländska besökare var så pampigt att ”till och med kungar blev avundsjuka”. 1732 gav kejsarinnan den franske arkitekten Bartolomeo Rastrelli i uppgift att rita ett nytt vinterpalats. Han föreslog en ut- och ombyggnad av det existerande Apraksinpalatset. Utbyggnaden skulle innebära att man byggde ihop palatset med andra omkringliggande byggnader. Kejsarinnan gillade förslaget och arbetet inleddes. Under hennes resterande åtta år vid makten pågick byggnationen och när Peter den stores dotter, Elizaveta, 1741 blev Rysslands nya kejsarinna övertog hon också ett halvfärdigt palats där vissa delar var i förskräckligt dåligt skick.

Kejsarinnan Elizaveta Petrovna

Kejsarinnan Elizaveta Petrovna

Den nya kejsarinnan älskade pompa och ståt. Hon anordnade baler, spelade kort, drack champagne och klädde sig i fantastiska klänningar utsmyckade med ädelstenar. För henne var ett storslaget palats en viktig symbol för rikets storhet och 1753 lämnade Rastrelli därför ett nytt förslag på hur palatset kunde byggas om. Kejsarinnan, som visserligen tyckte att det var besvärligt att behöva flytta ut ur sina rum, gav sitt bifall och arbetet med att skapa dagens kolossala palats inleddes. Ett av de mest omfattande projekten var att höja takhöjden med flera meter och ta upp stora fönster för att skapa salar lika pampiga som på Versailles. Salarna dekorerades med guld och inreddes med dyrbara skulpturer och målningar. Elizaveta var otålig och angelägen om att palatset skulle stå färdigt så snart som möjligt. Trots att befolkningen redan var hårt beskattad för att finansiera det så kallade Sjuårskriget där i stort sett alla europeiska stormakter var involverade höjde Elizaveta skatten på salt och alkohol för att påskynda färdigställandet. 1759 kunde hovet flytta in igen. Under sex år hade arbetet pågått dygnet runt, budgeten hade överskridits med närmare två miljoner rubler, men när det stod färdigt var palatset med sin överdådiga barockfasad och sina exklusiva rokokointeriörer ett av de pampigaste i världen. I två år hann Elizaveta njuta av sitt nya palats. Efter långvarig sjukdom avled hon i januari 1762, 52 år gammal.

Tiden efter Elizavetas död blev minst sagt turbulent. Väl införstådd i att hennes systerson och arvinge Peter III inte var någon lämplig rysk regent hade Elizaveta under många år och på olika sätt försökt förhindra att han ärvde tronen, men utan egna legitima barn lyckades hon inte göra något åt det. Liksom Elizaveta och många andra befarat började Peter III sin regeringstid med att byta sympatier i Sjuårskriget och ställa sig på ärkefienden Preussens sida. Peters hustru Katarina, född prinsessan Sophie av Anhalt-Zerbst, insåg även hon att Peter innebar en katastrof för imperiet och i juli 1762 genomförde hon en kupp där maken mördades och hon själv utropades till kejsarinna.

Katarina den storas tronsal i nyklassicism

Katarinas tronsal i nyklassicistisk stil

Katarina II, som regerade Ryssland i trettiofyra år och som är mer känd under namnet Katarina den stora, fortsatte att utveckla Vinterpalatset. Det blev ännu större och interiörerna förnyades. Nya paradsalar byggdes och palatset sammanfogades med tre nybyggda palats. Barocken och rokokon ersattes av nyklassicismen som kom på modet under 1700-talets senare del. Idag är det denna stil som dominerar palatset och resterna av Rastrellis rokoko är relativt få. Den finns dock bevarad i sin helhet i det överdådiga trapphus som möter besökare av dagens museum. Katarina, som var angelägen att visa att hon var en bildad och intellektuell kvinna, fyllde palatset med mängder av konst. Kvantitet gick framför kvalitet, men hon lyckades ändå förvärva verk av mästare som Rubens, Titian, Rafael och Rembrandt. Tsarerna Paul I, Alexander I och Nikolai I fortsatte i Katarinas anda och under 1800-talets första hälft utökade de konstsamlingen, byggde ut palatset och lät den avskalade 1700-taletsklassicismen kompletteras med den lite mer mustiga ryska empiren.

Vinterpalatset har varit arena för många dramatiska händelser, och 1837 inträffade något som kunde ha förstört palatset för all framtid. En scen decemberkväll, när mörkret låg kompakt över den kejserliga huvudstaden, utbröt en stor brand. Brandutvecklingen var lyckligtvis förhållandevis långsam och soldater och vanliga invånare ryckte in och räddade palatsets dyrbara föremål. De bar ut dem på torget och trots att mängder av människor passerade stals inte ett enda. Detta valde man att se som ett bevis på att Sankt Petersburgs befolkning hade en ovanligt hög moral. I trettio timmar brann palatset. När elden tillslut slocknade var interiörerna i stort sett totalförstörda. Nikolai I var angelägen om att palatset genast skulle återställas och under åren 1838 – 1840 restaurerades det. De officiella delarna av palatset fick sitt tidigare utseende, medan de mer privata rummen inreddes i olika stilar. Under resterande delen av 1800-talet genomfördes några mindre förändringar. Palatset fick elektricitet och nya ventilation- och värmesystem. I samband med att den sista tsaren Nikolai II och hans hustru Alexandra flyttade in fick delar av palatset nya interiörer. Tillkom gjorde bland annat ett fantastisk nygotiskt bibliotek.

Dumans öppnande

I ungefär tio år bodde  den sista tsarfamiljen i palatset, sedan flyttade de till det betydligt intimare Alexanderpalatset i Tsarskoe Selo. Vinterpalatset användes fortfarande vid officiella sammanhang, till exempel vid dumans öppnande 1906, men efter 1905 var det ingen som bodde där permanent. Under första världskriget ställdes sängar upp i de stora salarna och palatset användes som militärsjukhus. För att göra plats för sjukhuset packades en stor del av föremålen ihop och skickades till Moskva för magasinering. Tack vare det överlevde många dyrbara föremål och konstskatter revolutionen som gick mycket hårt åt Vinterpalatset och andra platser förknippade med tsardynastin.

Under belägringen av Leningrad (1941 – 1944) skadades palatset svårt, och när den var över slogs det fast att det skulle restaureras. År 1946 öppnade det som statligt museum och blev en del av Eremitaget, som redan under 1920-talet öppnats för allmänheten. Idag är det forna kejserliga palatset ett av världens största och mest kända museer. Trots att hundra år passerat sedan imperiets fall står det fortfarande där som en symbol för det kejserliga Rysslands storhet.

Snabbfakta
Rum: Cirka 1500
Fönster: 1945
Dörrar: 1786
Trappor: 117
Stil: Barock
Byggnadsår: 1732

Här kommer lite bilder från mitt eget besök på Vinterpalatset och Eremitaget.

erikalindbom

Erika Lindblom 

Läs mer om Erika här! 


Är du nyfiken på Sankt Petersburg? Följ med Tidens Poesi och Madame Scandaleuse Magazine till den forna kejserliga huvudstaden. Tillsammans upplever vi bland annat Vinterpalatset, Peter-Paulfästningen, Katarinapalatset och Kyrkan på blodet. Vi avslutar resan med en historisk bal i ett före detta kejserligt palats. Klicka här för mer information.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s