Kröningsägget


Med denna artikel vill vi på Madame Scandaleuse Magazine önska alla våra läsare en glad påsk! 

Få saker är så förknippade med kejserliga Ryssland som Fabergéägg. De är hett eftertraktade samlarobjekt som gått under klubban för miljontals dollar på auktionshus runt om i världen. I denna artikel berättar vi mer om Kröningsägget som av många betraktas som Fabergés mest kända verk. Först ska vi dock blicka tillbaka på Fabergéäggens historia.

Det var Rysslands näst sista tsar, Alexander III, som inledde traditionen när han gav sin hustru Maria Feodorovna ett juvelprytt ägg i samband med deras tjugonde bröllopsdag i november 1886. Att valet föll just på ett ägg var ingen slump. Tsaren visste nämligen att hans hustru sedan barndomen beundrat ett liknande ägg som funnits hemma hos hennes faster, prinsessan Vilhelmine av Danmark. Alexander III gav Fabergé fria händer, hans enda krav var att ägget skulle innehålla en liten överraskning. När ägget var färdigt och tsaren kunde presentera det för sin hustru blev hon så förtjust att han året därpå gav henne ytterligare ett, detta i samband med den ortodoxa påsken. Så fortsatte han att göra varje år fram till sin relativt plötsliga och oväntade död i november 1894. Efter Alexander III:s död övertogs traditionen av hans son, tsar Nikolai II, som varje år inte bara gav ett ägg till sin mor utan även till sin hustru Alexandra Feodorovna. Det uppskattas att det mellan åren 1886 till 1917 tillverkades ungefär femtio ägg av vilka fyrtiotvå finns kvar idag.

Kröningsägget från 1897 firar minnet av Nikolai och Alexandras kröning som ägde rum i Moskva i maj 1896. Ägget, i rött guld med guillocherad emalj i gult, är innefattat i en bur av lagerblad i grönt guld där varje skärningspunkt är dekorerad med den dubbelhövdade örnen i gult guld och svart emalj. Varje örn pryds också av en diamant. Toppen av ägget är utsmyckad med en stor diamant som omges av tio mindre. Inuti ägget återfinns en fantastisk liten överraskning i form av en miniatyrkopia av den vagn som Alexandra åkte i till kröningen. Vagnen, i gult guld och ljusröd emalj, är utsmyckad med diamanter och så exakt återgiven att till och med vagnens klädsel överensstämmer med den verkliga. Under åren fram till revolutionen var ägget utställt i kejsarinnans våning på Vinterpalatset. De andra äggen, särskilt de Alexandra fick från 1904 och framåt, förvarades i ett hörnskåp i det så kallade ”lönnrummet” i Alexanderpalatset, ett stort och ljust rum som betraktades som ett av Rysslands främsta exempel på Art Nouveau.

Efter revolutionen konfiskerades ägget av den provisoriska regeringen, skickades till Kreml och 1927 gick det slutligen under klubban och köptes av Emanuel Snowman som företrädde Wartskis, en brittisk antik- och juvelerarfirma som var specialiserad på rysk konst. Med undantag för en period på elva år under 30- och 40-talet fanns ägget i Wartskis ägo ända fram till 1979 då det tillsammans med ”Liljekonvaljägget” från 1898 köptes av den amerikanske tidningsmannen och magnaten Malcolm Forbes för 2.16 miljoner dollar. Tjugofem år senare återvände ägget till Ryssland i samband med att affärsmannen Viktor Vekselberg köpte det för en okänd summa pengar. Vekselberg, som har den största privata samlingen av Fabergéägg i världen, uppgav i en intervju 2013 att han betalade omkring 100 miljoner dollar för nio ägg. I samma intervju berättade han att han inte köpte dem av ”själviska skäl”, utan för att äggen är en viktig del av den ryska historien och kulturen. År 2013 invigde han museet ”Музей Фаберже” (Fabergémuseet) i Shuvalovpalatset i Sankt Petersburg där Vekselbergs samtliga nio ägg finns utställda tillsammans med många andra Fabergéföremål.

erikalindbom

Erika Lindblom

Läs mer om Erika här! 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s