Jul med Gustav III


Att få en inblick i hur man levde under olika perioder i historien har väl aldrig varit så aktuellt som just nu, med årets julkalender Tusen år till julafton. För den som själv vill resa i tiden, och upptäcka 1700-talets jular, finns just nu chansen i och med Drottningholms Slottsteaters guidade tur Jul med Gustav III. Redan innan själva turen börjat får man faktiskt en försmak av hur det kunde vara att fira jul vid hovet för drygt 200 år sedan.

”Det finns garderob för att hänga av er kapporna, men jag rekommenderar att ni behåller ytterkläderna på”, informerar vår guide oss, och efter den 1 timme och 15 minuter långa turen är nog de flesta glada över att de lytt detta råd; Slottsteatern är nämligen inte uppvärmd. ”På 1700-talet kunde det faktiskt vara bättre att inte tillhöra de högre stånden vintertid, eftersom de som hade det sämre ställt ofta sov mycket tätt tillsammans eller var eldvakt och sov bredvid husets värmekälla. De rikare människorna och hovet levde däremot ofta i stora dragiga rum.”

Den mörka vintern var också den period på året då flest evenemang pågick; så kallade ”illuminationsfester”, där man kunde se upplysta byggnader, var populära och de flesta teaterpremiärer ägde rum mellan december och februari. ”Teaterkungen Gustav III inte bara älskade att gå på teater, utan skrev en hel del skådespel själv, och flera av dem hade premiär under trettonhelgen”, förklarar guiden. ”Kungen lät anlita fransmannen Jean Louis Desprez som dekorationsmålare och scenograf till sina verk, och genom Desprez kom också julkrubban till Sverige.” Julen 1803 ägde en stor utställning rum på Adolf Fredriks torg där Desprez visade upp 168 illustrationer av julkrubbor, vilket spred julkrubban till större kretsar.

Efter att ha beundrat dekorationerna i teatersalongen fortsätter visningen upp till teaterchefen Armfelts rum, som ligger strax bakom och ovanför salongen. ”Armfelt var en av Gustav III:s bästa vänner och ansågs också vara en av de vackraste männen vid hovet. Han hade bakgrund som militär och var därför inte alls någon konventionell teaterchef. Han ska ha pryglat sina skådespelare om han ansåg att de inte levererade”, berättar guiden.

I teaterchefens rum får vi också veta mer om julgranen, och att det kan ha varit kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika som bidrog med de tyska influenserna till det svenska julfirandet. ”Den första dokumenterade julgranen, eller snarare julträdet som det hette under en lång tid, fanns vid Sundbyholm 1741. Under senare delen av 1700-talet börjar det också dyka upp julträd i målningar som visar julfirande i borgerliga hem”, säger guiden och skickar runt kopior på just dessa målningar. ”Hur man dekorerade träden var dock olika från hem till hem; man tog helt enkelt det som fanns tillgängligt hemma. I något fall kunde det till och med vara så att potatis användes som dekorationer.”

Ljus var dock inte vanligt, och när visningen fortsätter får vi veta varför. Dels var de en brandfara, men ljus var också väldigt dyra; när Gustav III:s bror hertig Karl bjöd in till julsupé beställde han 60 ljus för att lysa upp festen och notan hamnade på motsvarande 6000 kronor i dagens penningvärde. Vid julsupén vid hovet serverades maträtter som ostron, gädda, tjäder, korngryn, rapphöns och tryffel. ”En särskild rätt var den så kallade julsoppan som tillagades på grisrygg, blod och mjölk. Den enda rätten på menyn som vi nog skulle känna igen och vilja äta idag var förvånande nog glass. Glass var väldigt populärt på 1700-talet, men då det var svårt att lagra den under sommaren var det framförallt under vintern som man åt glass i Sverige.”

Vi börjar närma oss slutet av den guidade turen, som inte alls känns som att den tagit så lång tid som 1 timme och 15 minuter, när vi får höra mer om 1700-talet julklappar. ”Julklappar på den här tiden behövde inte vara så speciella. När Gustav III var pojke fick han gåvor med stor betydelse bakom; han kunde få en våg för att förstå vikten av rättvisa eller ett svärd för att markera att han skulle bli sitt lands härförare. Alla gåvor skulle helt enkelt representera hans framtid och befästa de egenskaper en god kung skulle inneha. Som vuxen var gåvornas symbolism inte av lika stor värde; en julklapp till kungen eller någon annan inom hovet kunde vara en något litet som en pillerdosa eller en parfym”, avslutar guiden.

Den som själv vill gå och uppleva Jul med Gustav III har möjlighet att boka biljett till någon av de två resterande visningarna den 12 december eller 13 december klockan 13 på Drottningholms Slottsteater. Biljetter kan köpas via ticnet eller på plats. Klicka här för mer information. 

Har du varit där? Skriv gärna en kommentar och berätta vad du tyckte.

Linnéa Mähler DSC_0958bw

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s