Charles Frederick Worth – en modeentreprenör före sin tid


Charles Frederick Worth föddes den trettonde oktober 1825 i staden Bourne, belägen i Lincolnshire, England. Han blev redan i mycket unga år tvungen att ta hand om sig själv. Detta eftersom hans far, William Worth som var advokat till yrket, hade en förkärlek för spelande vilket gjort honom komplett ruinerad. Faderns oförmåga att ekonomiskt försörja familjen ledde till att modern fick ta jobb som hushållerska hos välbeställda släktingar, och unge Charles stod utan hem. Familjen hade bestått av sammanlagt tre syskon från början, där den äldste sonen redan fullgjort en utbildning och arbetade som advokat. Den andra i syskonskaran, en dotter, hade nyligen avlidit.

Charles fick jobb på ett tryckeri, ett krävande arbete som gjorde honom mycket olycklig. Efter ett års slit vände han sig till sin mor, utmärglad och blek, och bad om att hon skulle ta honom därifrån. Annars, hävdade han, skulle han dö om han var tvungen att fortsätta. Hans mor lyckades således genom släktingars kontakter, ordna ett jobb åt sin son på ett skrädderi i London. Den nya möjligheten fyllde Charles med framtidstro och hopp, och han fann sig snabbt tillrätta i storstaden och den nya miljön i butiken.

21_charles-worthi-fashion-portraitHan jobbade upp sig i affären, och fick stå bakom dess disk där han sålde sjalar och band till unga viktorianska kvinnor. När han sprang ärenden längs med Bond Street beundrade han gatans butiksskyltfönster som stoltserade med tyger och varor värda en smärre förmögenhet. Men det var en viss plats som skulle ge hans drömmar en ny riktning, och denna plats var The National Gallery, som öppnade 1838. Galleriets samling av konst var liten, men den innehöll framstående verk av Titian, Raphael och andra stora mästare. Dessa konstverk fascinerade Worth och han spenderade mycket av sin tid där, hänförd av målningarna. Så småningom kom hans intresse för den gamla konsten honom att kritisera hans egen tids känsla för mode.

Eftersom Charles jobbade med kvinnodräkt, och framförallt drapering, i skrädderiet kom hans intresse att rikta sig enbart mot hans egen tids kvinnokläder. Detta var Dickens London, och gatorna var fyllda av tysta och timida kvinnor i sjal och bahytt. Så länge han kunde minnas hade kvinnorna omkring honom klätt sig så. De hade låtit sy upp sina klänningar hos skräddare och burit samma i tio år, utan känsla för elegans. Männen verkade mer mottagliga för modeväxlingar än kvinnorna, som från tidig tonår till sen ålderdom alla tycktes se likadana ut.

Paris var redan nu modestaden framför andra, men den saknade en inspirerande kvinnlig frontfigur inom mode. Kung Louis-Phillipe regerade, men hans fru och syster var båda hopplöst dygdiga och osmart klädda. Deras döttrar i sin tur verkade mer intresserade av att roa sitt intellekt än sitt utseende, så där fanns inte heller någon större klädinspiration att hämta. I England regerade drottning Victoria vars smak liknade de som regerat före henne, och hon verkade nöjd med att bära kläder såsom de var.

Vid arton års ålder kunde Charles Frederick Worth blicka mot en ljusnande framtid inom någon av Londons skräddeributiker. Detta var dock en framtid som inte gav honom någon djupare känsla av tillfredställelse. Han hade siktet inställt på Paris, denna nya artistiska stad som han hade hört talas om så mycket genom sitt yrke. Han läste artiklar om drottning Victorias besök i Paris, och detaljerade beskrivningar av de fantastiska klädnader som de parisiska modeskaparna klätt henne i.

worth_paris_shop_cu31924058783865_0030Worth lämnade London 1845, och anlände i ett pittoreskt Paris, upplyst av oljelampor och ackompanjerat av det fashionabla livet kring boulevarderna. Hans första tid i staden är fattig och slitsam, han får jobb men lönen är låg och arbetsdagarna långa. Så småningom lär han sig det franska språket, och de mystiska modetermerna känns inte längre främmande för honom. Han befinner sig mitt i haute couturens centrum, med ett nytt arbete hos framstående Gagelin & Opigez. Här öppnar han så småningom en egen klänningsavdelning, och gör sig ett namn som duktig designer vilket i sin tur leder till att han öppnar sin helt egen firma.

1848 slår revolutionen till, kung Louis-Phillipe och hans familj sätts i exil, palatsets bränns ner och en ny historisk och ekonomisk era påbörjas, med Napoleon III som ledare. Napoleons fru Eugénie besatt det som tidigare saknats hos de kvinnliga regentfruarna, nämligen en känsla för mode och stil. Något som låg helt rätt i tiden för Worth. Ett intresse för mode och haute couture skapades hos den rikare delen av befolkningen, och Eugénie blev en musa och beskyddarinna åt honom.

worthWorths modeskapelser skiljde sig från det som klädindustrin vid denna tid mött innan genom att de ofta hade historiska referenser, något han hållit som inspiration ända sedan han beundrade tavlorna på National Gallery. Hans nytänkande utmärktes även genom att han inte bara gjorde unika klädesplagg till sina beställare, utan även tillverkade hela kollektioner. Dessa kollektioner visades på levande modeller, inte helt olikt det som dagens modehus ägnar sig åt, och kunde beställas av kunderna i deras specifika storlek. Worth tillverkade även maskeraddräkter och scenkostymer åt dåtidens stora namn inom showbiz och teater, bland annat Sarah Bernhardt och vår egen Jenny Lind.

Anledningen till att Charles Frederick Worth ofta i nutid kommer att benämnas som ”haute couturens fader” är på grund av att han var så envis med att marknadsföra sig själv och sitt modehus i dåtidens media, samt att hans design var så utmärkande i sig själv. Han var, kan man säga, en entreprenör före sin tid. Huset Worth kom att blomstra ända in på 1950-talet, då Charles Fredericks barnbarnsbarn Jean-Charles gick i pension och med det avslutade familjeföretaget.

Vad tycker du om det viktorianska modet? Vilken period under 1800-talet är du mest förtjust i? Berätta gärna i kommentarsfältet nedan.

IMG_1213Siri Albin

Läs mer om Siri här!

Annan intressant läsning:

Augusta Lundin – Sveriges första stora modeskapare

Advertisements

4 kommentarer

  • Otroligt intressant artikel om en för mig helt okänd person. Kan inte påstå att jag kan mycket om mode heller, men nu fick jag lust att lära mig mer om modehistoria!

    • Hej Linnéa,
      Vad roligt att du gillade artikeln! Extra roligt att den gav dig inspiration också. Worth är en stilbildande pionjär, och man kan ana hans arv i många efterföljare.
      Vänligen
      Siri Albin

  • Lustigt hur det lite bonniga Lincolnshire fostrat så många entreprenörer och gör än idag. Louth är fullt av små butiker, Grantham har familjen Thatcher…

    Har du förresten varit i Whitby du som verkar gilla gotisk skräck? Själv är jag fascinerad av 1880-talet och Jack the Ripper som min mans farfar kanske jagade som polis i East End. Det är något med allt mystiskt – jag älskar att gå omkring i det gamla Edinburgh och tänka på att Stevensons gravplundrare fanns på riktigt…Brrr…

    • Hej och ursäkta ett sent svar! Jag har tyvärr rest skrämmande lite i mina dagar, och har bara besökt London. Något jag sörjer oerhört, då jag är anglofil och ja, som du nämner ett stort fan av gotisk skräck..! Jag vill gärna se mig om i hela det underbara Storbritannien nån dag. Häftigt att du kanske har en koppling till tiden kring Jack the Ripper! Jag har gjort mången kyrkogårdsvandring i mina dagar, och hoppas på att få göra det i Edinburgh med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s