Den sista kejsarinnan av Ryssland I


En tidig junimorgon i året 1872, just som solen reste sig över den lilla medeltida staden Darmstadts koppartak, föddes det i Nya palatset en prinsessa som tjugotvå år senare skulle komma att bli Rysslands sista kejsarinna. Prinsessan var storhertig Ludvig av Hessen-Rhein och hans hustru, prinsessan Alice av Storbritanniens, sjätte barn och döptes till Alix Victoria Louise Beatrice av Hessen-Rhein. Namnet Alix fick prinsessan efter sin mor, de övriga namnen efter sina fyra mostrar som liksom modern var döttrar till självaste drottning Victoria av Storbritannien. ”De slaktar mitt namn här och uttalar det Alicea istället för Alice, därför valde vi att döpa henne till Alix”, skrev storhertiginnan i ett brev till sin mor. Av familjen kom prinsessan snart att kallas Alicky och fick lite senare smeknamnet Sunny (solsken) som ett resultat av att hon var ovanligt glatt och muntert barn. Till gudföräldrar fick den lilla prinsessan ingen mindre än sin framtida svärfar, arvprins Alexander Alexandrovitj (Alexander III) av Ryssland samt sin morbror Edward som efter drottning Victorias död skulle komma att bli kung Edward VII.

babyalix

Alix

Den lilla prinsessan var ett mycket friskt och vackert barn, och beskrevs av modern på detta sätt:

”Hon är mycket lik Ella, men med mindre skarpa drag, stora mörka ögon, långa svarta tjocka ögonfransar och blont hår. Hon är en söt och glad liten unge. Hon skrattar hela tiden och precis som Ernie har hon en skrattgrop i ena kinden.”

Alix tidiga barndom var mycket lycklig och hon spenderade de första åren av sitt liv i barnkammaren tillsammans med sin yngre syster Marie ”May”. Livet på Nya palatset i Darmstadt var bekvämt men enkelt. Rummen var stora men spartanska och Alix ska senare i livet ha sagt att hon var ”så fattig som man någonsin kunde vara som kunglighet”. Till middag fick barnen ofta nöja sig med rispudding och bakade äpplen, och man åt detta så ofta att man tröttnade på det. Den enkla uppväxten kom att prägla Alix’ personlighet och hon förblev sparsam livet ut, till och med efter det att hon blivit kejsarinna och hustru till en av världens förmögnaste monarker. Den lilla prinsessan ägnade dagarna åt enklare studier och att leka med sina syskon. Hon var älskad av alla, och utmärkte sig genom att vara sin mormor, drottning Victorias, särskilda favorit.

Alix var känsligare än sina syskon och medan hennes systrar lekte med dockor, föredrog Alix att leka med kattungar, valpar och andra djur som enbart hämtats till palatset för att glädja barnen. Somrarna spenderade familjen antingen hos ”Granny” i England eller vid den kungliga jaktstugan i Wolfsgarten. Där kunde Alix och hennes syskon springa fritt, fiska efter guldfiskar i fontänen och leka i de mörka korridorerna. Besöken i England var alltid fyllda av glädje och barnen älskade att bada i havet, plocka snäckor på stranden och besöka de små affärerna på Isle of Wight, där drottning Victorias sommarresidens Osborne House låg. En av de butiker som de besökte var ett bageri i vilket Alix lärde sig att baka bröd. Alix tidiga barndom kunde inte ha varit mer underbar.

1878 skulle dock hennes liv slås i spillror. Vid denna tid svepte nämligen en difterivåg över kontinenten och i hela Europa föll barn offer för den fruktade febersjukdomen. Sjukdomen letade sig även in innanför Nya palatsets väggar och samtliga syskon, med undantag från den tolv år gamla Elisabeth ”Ella”, insjuknade i sjukdomen. I desperation skrev Alice till sin mor: ”Det är fruktansvärt! Min söta Alicky är förfärligt sjuk. Doktorn kunde med detsamma se att det var allvarligt.” Drottningen lät genast skicka ner sin privatläkare, men vid denna tid fanns det ingen effektiv behandling mot sjukdomen och det enda man kunde göra var att vänta ut den. Storhertiginnan stängde in sig med barnen och vårdade dem själv. Hon gick från säng till säng för att trösta dem och stryka deras pannor. Alix blev sakta bättre, men det blev dessvärre inte hennes yngre syster som dog den 16 november 1878, fyra år gammal. Utmattad och förkrossad över dotterns död insjuknade även Alice och två veckor senare avled hon vid en ålder av 35 år.

Efter moderns död förändrades Alix’ sinnelag. Hon som förr varit munter och utåtriktad, blev plötsligt inåtvänd och tyst. Hon hade förlorat den viktigaste personen i sitt liv och hon hade blivit lämnad ensam i barnkammaren. Det syskon som var närmast henne i ålder var nu hennes fyra år äldre bror Ernie, och medan hennes äldre syskon gick i skolan tillbringade hon dagarna tillsammans med sin engelska barnflicka. Allt det som tidigare hade symboliserat trygghet var borta. Modern var död och kläderna och leksakerna hade man eldat upp. Ensam med sina känslor förvandlades Alix till en vedmodig och fundersam flicka och hennes tankar skulle för resten av hennes liv kretsa kring döden. Hos en person fann hon dock stor tröst, nämligen hos sin mormor som var lika uppfylld av död som hon var. De var lika varandra på flera sätt. Båda var mycket passionerade kvinnor men kunde på grund av blyghet och stark pliktkänsla inte visa detta, deras personligheter var komplicerade och de var nästintill sjukligt hängivna sina uppgifter. De var dock båda ofta så övertygade om att de hade rätt och andra fel att de vid många tillfällen framstod som känslokalla och arroganta. Victoria hade lyckligtvis funnit sin perfekta partner i prins Albert som lyckades balansera drottningens åsikter, men det gjorde inte Alix. Hon skulle komma att älska sin make av hela sitt hjärta, men han var dessvärre svag och vek sig för hennes vilja vid tillfällen då han inte borde ha gjort det.

Alix och hennes äldre systrar sörjer moderns död

Alix var från tidig ålder en utmärkt elev. Hon var duktig och disciplinerad och visade stor talang.  Baronessan Sophie Buxhoevden, som varAlix’ sällskapsdam mellan åren 1904 – 1917, sade om sin kejsarinna:

”Som prinsessa ägnade Hennes Mäjestät sig åt studier med den hängivenhet som kännetecknade henne. Hon hade en stark pliktkänsla och var alltid villig att avstå från nöjen”.

Vid femton års ålder hade hon goda kunskaper i alla grundämnen och visade särskilt stor fallenhet för geografi och litteraturvetenskap. Medan hennes äldre syskon kämpade sig igenom de tunga klassikerna läste Alix dessa med lätthet. Hon hade dock problem med franskan och lyckades aldrig bemästra språket, något som skulle komma att innebära svårigheter för henne vid det ryska hovet där man talade just franska. Alix talade istället flytande tyska och engelska, och trots att hon var uppväxt i Tyskland så såg hon engelska som sitt modersmål och betraktade sig själv som mer engelsk än tysk.

Likt sin mor älskade Alix musik och var en mycket begåvad pianist. Hon tyckte dock inte om att spela inför publik och var gång hon tvingades göra detta rodnade hon och blev alldeles stel, trots att hon aldrig gjorde ett misstag. Hon hade även en vacker sångröst, men sjöng mycket sällan. Broderi och stickning var en betydligt ”säkrare” konstform att ägna sig åt, och redan vid fyra års ålder kunde Alix sticka vantar, sockor och halsdukar. Hon blev med tiden mycket skicklig på att brodera och beundrades för sin färdighet. Senare i sitt liv skulle hon komma att sy kläder åt bland annat Gregorij Rasputin.

sexton

Sexton år gammal fick Alix sin första hovdam, Margarete von Fabrice som bara var ett fåtal år äldre än vad hon själv var. De två unga flickorna fann varandra genast och blev varandras förtrogna. Alix uppskattade Margaretes höga moral och de var båda djupt religiösa. Alix hade dock svårt att visa sina känslor och kunde inte öppna sitt hjärta för Margarete, trots att de var så goda vänner att de älskade varandra. Det fanns bara en person i vilkens sällskap Alix kunde slappna av och vara sig själv, nämligen i sin brors. När han var hemma från skolan fann hon glädje i allt, till och med i baler som hon annars avskydde. När loven tog slut och han reste tillbaka till skolan blev hon dock lämnad kvar och ensam åt sina tankar. Hon tänkte ofta på Gud och på döden, men som den unga flicka hon var upptog hennes tankar även av någonting annat. Hon tänkte på kärlek och på en ung prins i ett land långt långt borta…

Fortsättning följer… 

lindblom

Erika Lindblom

Advertisements

7 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s