MADAME SCANDALEUSE

I mitten av 50-talet trädde den nederländska kvinnan Suzanna De Graaff fram och påstod sig vara storfurstinnan Alexandra, det ryska kejsarparets femte och sedan tidigare okända dotter.

Jag har alltid tyckt att det är otroligt intressant att vända och vrida på fakta, att se på något utifrån ett annat angreppssätt. Den korta historia som jag nu ska berätta tror jag personligen inte på, men jag vill ändå, för nöjes skull, presentera den för er. Jag är övertygad om att ryktet inte stämmer, men det kan jag dock inte med hundra procent bevisa. Det är därför upp till dig att bilda dig en egen uppfattning om detta ämne, efter att jag har presenterat den fakta som finns omkring ryktet.

Den sista kejserliga familjen av Ryssland levde ”bakom stängda dörrar”, avskärmade från världen och verkligheten. Det var t.ex. så få personer som kände till arvprinsen Alekseys blödarsjuka att inte ens tsarens mamma, arvprinsens farmor, änkekejsarinnan Marie Feodorovna kände till den. Runt en familj som lever så isolerat och som försvinner under mystiska omständigheter uppstår det naturligtvis rykten. Ett av dessa är ryktet om en eventuell femte dotter. Det finns två teorier om detta. Vissa påstår att denna den femte dottern ska ha fötts i Tobolsk 1917 (när kejsarinnan var fyrtiofem år gammal, avsatt, fängslad och svårt tyngd av sjukdom), medan andra påstår att hon kommit till världen under 1900-talets första år.

Suzanna De Graaff, eller storfurstinnan Alexandra som hon även kallade sig, hävdade att hon fötts år 1903, mellan kejsarparets fjärde dotter Anastasia (1901) och sonen Aleksey (1904). När man upptäckte att hon var en flicka ska hon ha tagits ifrån modern och lämnats över till en nederländsk man. I tsarens dagbok (han skrev flitigt dagbok under hela sitt liv) finns ingenting nämnt om denna händelse, den nämns inte heller av någon annan i tsarfamiljens närhet. Vad som däremot nämns är den skengraviditet eller eventuella missfall som Alexandra genomled mellan Anastasia och Aleksey. Detta kan styrkas genom dessa brev:

Den 2 april 1902 skrev Alexandra till sin svägerska, storfurstinnan Xenia Alexandrovna:

 (…) Så, det är sant och du är säker, och nu måste jag erkänna samma sak. Genom dina blickar vet jag att du har misstänkt att det var så, men jag har valt att inte berätta för dig, så att du ärligt kunnat svara att du inte vet när någon frågat dig. Nu börjar det bli svårt att dölja. Snälla, berätta ingenting för kära svärmor, eftersom jag själv vill berätta det för henne när hon återvänder i nästa vecka. Jag mår så bra, tack gode gud: i augusti! – Du måste ha häpnat över min tjocka midja hela vintern. Ömma kyssar från din gamla Höna. 

Brevet ovan bevisar att kejsarinnan Alexandra med säkerhet trodde sig vara gravid, och att hon även visade symptom på detta. Hon vägrade dock låta graviditeten bekräftas av en läkare, men när den i augusti inte utvecklade sig som den borde tvingades hon tillslut att tillkalla Girsh, sin barnmorska. Girsh kunde konstatera att Alexandra inte var gravid, och heller inte varit det.

Den 20 augusti 1902 skrev Xenia:

I morse drabbades Alexandra Feodorovna av ett missfall, eller, man kan inte ens kalla det för ett missfall – för inget annat än ett litet frö kom ut! Hela kvällen igår och natten hade hon ont, och i morse var allt över. Nu kan man iallafall göra det officiellt och berätta i tidningarna om vad som har hänt. Äntligen har vi hittat en naturlig väg ut ur denna olyckliga situation. Hon ligger till sängs, införstådd i vad som har hänt. Tack och lov är hon hittills vid god hälsa.

Samma dag skrev tsarens kusin, storfurst Konstantin Konstantinovich, i sin dagbok:

Vilken händelse! Sedan den 8 augusti har vi otåligt väntat på att kejsarinnan ska göra sin graviditet officiell. Nu har vi plötsligt fått veta att hon inte alls är gravid och inte heller har varit det, och att symptomerna som tytt på det berott på blodbrist! Vilken besvikelse för tsaren och tsaritsan! Stackars krakar! Alix skickade nyheten om den dystra upptäckten till Mama och min hustru. Hon grät mycket när doktorerna Ott och Girsh tillslut fick tillåtelse att undersöka henne, för att konstatera att hon inte var gravid och heller inte varit det (…) 

Suzanna De Graaff menade att kejsarinnan vid denna tid istället fött en dotter, men att man i besvikelsen över att ha fått ännu en dotter och inte en son, lämnat bort henne för att istället påstå att kejsarinnan inte varit gravid. Monsieur Philippe, en av de ”heliga män” som Alexandra sökte hjälp hos, ska ha tagit hand om flickan och lämnat henne till en man vid namn Hemmes som vid denna tid arbetade vid hovet. Tre år senare ska Hemmes ha återvänt till sitt hemland som en förmögen man, rikligt belönad av tsarfamiljen. I en intervju 1968 berättade Suzanna att Hemmes redan på 30-talet (1937) berättat för henne vem hon egentligen var och visat henne de mutor som familjen Romanov gett honom för att han skulle vara tyst och inte avslöja Suzannas rätta identitet. Dessa mutor ska ha bestått av fem miljoner rubler samt dyrbart porslin. Anmärkningsvärt är att när en författare grävde i denna historia under 1980-talet besökte han Suzanna De Graaffs son och denna son kunde då visa författaren en stor summa rubler som producerats före revolutionen. Det visade sig även att dessa rubler aldrig varit i cirkulation, utan skickats direkt från pressarna till Hemmes. Denna författare träffade även Suzanna De Graaffs sondotter och häpnade över likheten mellan henne och kejsarinnan Alexandra.

Det var inte särskilt många som trodde på Suzannas historia, men en av de som gjorde det var Anna Andersson, som under många år påstod sig vara storfurstinnan Anastasia. Dessa två blev goda vänner och brevväxlade med varandra under många år. 1968 dog Suzanna plötsligt av en hjärtattack. Något DNA-test utfördes aldrig, och hennes familj är fortfarande övertygade om att Suzanna i själva verket var storfurstinnan Alexandra Nikolaevna, det sista kejsarparet av Rysslands femte dotter.

Till skillnad från Anna Andersson på vilken det finns hundratals bilder finns det mycket få på Suzanna. Under de cirka tio år som jag har studerat tsarfamiljen har jag enbart lyckats hitta en. Jag kan inte förneka att när jag först såg den slogs jag av likheten mellan Suzanna och Alexandra.  Nu är jag dock mer övertygad om att likheten beror på det sätt som ljuset faller på.

Nu när jag har presenterat det som är känt omkring detta ämne så vill jag gärna höra vad du tror. Ligger det sanning bakom detta, eller är allt bara ett påhitt? Vad tror du? Berätta gärna!

Erika Lindblom